Sent ultraljud

I fredags, den 2 januari, var vi på ett sent ultraljud hos Barnmorskegruppen. Inget vi blev kallade till utan något vi valde själva - kontrollfreaket ville kolla så allt fortfarande stod rätt till med tillväxt, moderkaka etc och göra en könsbestämning. Marcus har pratat i hon-termer sen vi fick veta att vi väntade en flicka på rutinultraljudet, men jag har inte riktigt vågat tro på det, utan har hållt mig öppen för vilket som. Har hört och läst mycket om par som fått "fel" och hur detta kan påverka anknytningen till en början - att man kan få svårare att knyta an till sitt barn när man förväntat sig ett visst kön. Efter vecka 26 ska man med säkerhet kunna se könet, och visst - två tydliga blygläppar visade sig på skärmen! ;) Och allt såg bra ut - hjärtat slog fint, moderkakan låg kvar i framvägg, normal mängd fostervatten och bebis var varken för stor eller för liten. Men hon ville inte vara med på bild - vände bort huvudet varje gång (och eftersom bebis är så stor nu går det inte att ta någon hel eller halvkroppsbild) så barnmorskan gav upp till slut och sa "tyvärr, hon vill inte vara med på bild så ni får nog gå hem utan foto". Men det gjorde ju inget - nu kan jag vara lugn igen, och vi kan börja inreda bebis rum och köpa kläder.
 
Tidigt ultraljud för att bekräfta graviditeten vecka 9+0 | Ultraljudsbild från inskrivningen i vecka 12.
Ultraljudsbilden från RUL i vecka 17+5
 
 
 

Kommentera inlägget här :